Fonetik på romani

Vissa ord på romani har mer än ett “ljud”, som ordet ”insekt” som kan uttalas ”kermo”, "kjermo" och ”chermo”. Sammtidigt finns det ord som ”kalo” som uttalas som ”kalo” (svart) och ”chil” (smör) på de flesta dialekter.

Nedan går vi igenom alfabetet enligt det fonetiska system som används för romani och använder samtidigt ord på romani så man kan associera de olika uttalen till ett ord när det återkommer i andra avsnitt av vår utbildningsplan. Kom ihåg att återkommande studer dessa sidor för att memorer de olika uttalen. Inom parentes finns den svenska översättningen av det romska ordet. Klicka gärna på länken till ljudfilen nedan för att höra det romska fonetiska uttalet.

 http://www.snapdrive.net/files/473558/ABCD.wav


A – ”dad”, far (a som i far)
B – ”baro”, stor (b som i bar)
C – ”cera”, liten (ts som i lots)
Ch – ”chon”, månad (dubbelt uttal, ch som i Tjekoslavkien och ch som har sh ljudet i franska cheri, eller sh ljudet i engelskan ship) 
D – ”dur”, långt (d som i dag)
Dj – ”djaso”, sorge period (dj som i djungel)
Dh – ”dandh”, tand (utdraget d)
Dzh – ”dzha”, gå (dubbelt uttal, t ex som j i franska bon jour, och g som giraff eller dj i djungel )
E – ”pek”, steka (e som i veck)
F – ”fosuj”, böna (f som i far)
G – ”grast”, häst (g som i gås)
Gj –”gjilli”, sång (dubbelt uttal, dj som djungel och g som i gås)
H – ”hasna”, använda (h som i häst, dock ibland tyst h-ljud för att förlänga en vokal)
I – ”ilo”, hjärta (i som i imma)
J – ”jag”, eld (j som i ja)
K – ”kerr”, göra (dubbelt uttal, k som i kanot eller ch som köra)
Kj – ”kjermo”, (dubbelt uttal, k som i kanot eller ch som köra)
Kh – ”kher”, hus (dubbelt uttal, k som i kanot eller ch som köra)
L – ”lulugji”, blomma (l som i lång)
M – ”manro”, bröd (m som i man)
N –”nah”, nej (n som i nio)
O – ”opre”, upp (o som i ost)
P – ”pak”, vinge (p som panna)
Ph – ”phral”, broder (p som i Peter, med mer andning)
R – ”riat”, natt (r som rusa)
Rr – ”rrat”, blod (rullande r, eller guturalt ljud)
S – ”sap”, orm (s som i stor)
Sh – ”shil”, kall (sh som i sj i sjö)
T – ”tud”, mjölk (t som torr)
Th – ”thranda”, trettio (th som i t i tror; oftast inom en r, med mer andning)
Tj – ”tjil”, smör (tj är som tj i Tjeckien)
U – ”ungro”, Ungern (u är ett o som i ost)
V – ”vesh”, skog (v som i väst)
X – ”xandro”, svärd (guturalt uttal, som ch i tyska achtung)
Z – ”zlag”, örhänge (z som i zebra)
Zh – ”zharo”, temperatur (som j i franska bon jour, se dzh)